Nätter gör en ofta tankfull, och musik... Det både väcker minnen och skapar nya att sitta i natten och lyssna och tänka. Kanske är det både bra och dåligt, mest påminner mig musiken om bra och roliga saker, men samtidigt får den mig att längta tillbaka och det är väl inte lika bra? Eller kanske, bara man inte låter dåtiden ta över nutiden när minnesvågorna sköjer över. Just nu är jag glad i vilket fall, musiken påminner mig om bra händelser (: Killarna är ute och dansar, de lovade att dansa för mig också, ville inte agera stoppkloss en kväll till och låta dem få missa en rolig utekväll som inte består av kötid och nekanden, min tid kommer den med säger jag bara och då får stavanger se upp! Under tiden ska jag sitta här och mysa för mig själv, dansa med fönstren som spegel till allt för hög musik för tidpunken, men det gör mig igenting.